Jag läser i HRF:s tidining Auris om barnet som nekas hjälp av kommunen för transport till hörselförskolan i Hässleholm. Det är tio mil och kommunen anser att barnet ska välja en förskola som ligger på närmare håll. Kommunen, Svedala, anser inte de har råd. Barnet tål inte den bullriga miljön och föräldrarna vill att hon ska få gå i en icke-bullrig förskola.
Jag har läst om detta förr också
”Elina” har nekats en skolplats i en hörselklass i en annan kommun med anpassad miljö och tillgång till teckenspråk. Kommunen har bestämt att hon måste börja i en skola, där hon har svårt att vara delaktig, i hemkommunen.
”Ahmed” vill gå på en statlig specialskola för döva och hörselskadade. Men specialskolan sa nej, trots att landstingets hörselvård intygat att Ahmed har behov av teckenspråk. Nu tvingas han gå i en skola som som inte erbjuder teckenspråksmiljö.
Kommunernas regler för när det gäller friskolor och val av skola utanför kommunen är sådana. Om kommunen VILL och KAN, och endast då de vill och kan, bör de stödja elever vars föräldrar väljer en annan skola än kommunens, ekonomiskt. Så är det med t.ex. skolskjutsen. Elever som behöver skolskjuts inne i kommunen, till kommunens skola/skolor får det. Elever som väljer annan skola, tex friskola, får det om kommunen vill.
Det drabbar många elever.
Vän av ordning, som är mot friskolor, kanske påpekar att friskolor är nåt ont och vill att ”alla ska få en likvärdig skola”.
Ja alla ska ha rätt till en likvärdig skola. Men friskolemotståndare bör fundera på om inte barn har rätt till alternativ.
I en kommun där t.ex. det bara finns en högstadieskola, eller i en kommun där det finns flera kommunala skolor men ingen skola kan hantera den funktionsnedsättning barnet har. Vad gör man då? Ska ungjäveln bita ihop och genomlida mobbning eller en skolgång där denne inte kan höra vad lärare och elever säger och gör?
Särlösningar är inte så bra. Idealet är att alla skolor är tillgängliga och mobbningfria. Men så är det inte. Skolor kan påstå sig vara fria från mobbning och helt tillgängliga. Men så visar det sig at det är tvärtom. Skolor kan påstå sig ha en pedagogik där de tillgodoser även högpresterande eller lågpresterande elever (jag hatar de orden!) eller barn med speciella behov. Men så gör de inte det. De ser inte.
De tror de har världens bästa skola och att de kan hantera alla svåra frågor i den egna kommunen. Men de kan inte och barnet blir lidande.
Därför måste barnet ha rätt till alternativ. MÅSTE, det är ingen diskussion om det. Det är barns lika möjligheter att få en bra start i livet som vi pratar om. Därför måste kommunen stötta barn som behöver en alternativ skola eller förskola, inte motarbeta dem. Var gärna mot friskolor men glöm inte att barn också har rätten till en skola som passar dem, rätten till ett alternativ om kommunens skola inte räcker till eller om den har problem.
Ljudbubblan 